.

Jag försöker intala mig själv hela tiden att det är "bra" att jag mår illa på morgonen och att det är något underbart egentligen eftersom att det beror på den lilla i mig. Men det funkar inte, jag hatar att må illa. Ge mig hellre migrän!! Men jag kommer väl att vänja mig som alla säger. Hemskt egentligen, vänja sig vid illamående, uusch.

Det finns så mycket som jag oroar mig över.
Jag är så rädd för att få tidigt missfall. Jag vet inte hur jag skulle ta det. Får man det så får man ju tänka att det inte var levnads dugligt, men ändå. Nu ser jag verkligen fram emot att få barn och vill verkligen ha det här barnet. Mer än något annat. Jag och N kanske inte har dom bästa förutsättningarna just nu (det hade varit bättre om vi hade fast anställning) men vi kommer att klara det och kommer bli en lycklig liten familj. Och jag ser verkligen fram emot det. Så tänk vad jobbigt det skulle vara med ett missfall.. Men nu vill jag inte tänka på det!

I mitten/slutet av juli kommer jag att bli mamma <3